Antennbygge, teori.

BasqueBelarusianCatalanChinese (Traditional)CroatianCzechDanishDutchEnglishEstonianFinnishFrenchGalicianGeorgianGermanGreekIcelandicIndonesianIrishItalianLatvianLithuanianMacedonianNorwegianPolishPortugueseRomanianRussianSerbianSlovakSlovenianSpanishSwedishTurkishUkrainianWelsh


.
För att radion ska få något att arbeta med så behövs en antenn. Den är radion känselspröt ut i rymden. Antennen tar urskiljningslöst in allt av elektromagnetiska vågor som finns där. För att få antennen mer känslig för en viss frekvens så stämmer man av den på den frekvensen.

Radiovågorna färdas med en hastighet av 300.000 m/sekund.  Då kan du själv beräkna hur lång din antenn ska vara. Det är lite enkel formel matte. Formeln är i sin grund 300/frekvens. Vill du maximera en antenn för frekvensen 7 MHZ så blir formeln 300/7 i sin grund. Nu vill du göra en effektiv dipol och ta reda på hur långt vart och ett av benen blir. Formeln är 300/7/4×0,95 = 10,1785. Så jämnar vi ut lite uppåt,10,18 m.
300 är våghastigheten som är ett fast värde, 7 är frekvensen, 4 är en fjärdedel av längden, det var ju ett bens längd vi ville veta. 0,95 är våhastigheten i kabeln, kan variera beroende på kabeltyp, diameter och isolering.

Du har nu beräknat en kvartsvågs dipole, vill du istället göra en halvvågs dipol, ja då delar du med 2 istället för 4.

Vilka material kan jag använda?

Du vill ju ha en så billig och effektiv antenn som möjligt.

Kabel finns på de flesta byggvaruhus med elavdelning, ska den hänga uppe permanent ute så bör du ha en lite grövre kabel som står emot påfrestningarna. En vanlig kabel är FK 1,5 en någorlunda mjuk enkelledare som köps på 100 meters rullar. Det gör inget om du har grövre kabel, t.ex 4 kvmm. Du kan även använda försvarets avlagda 1000DL, det är en dubbelledare för telefoni, lite styvare men mycket stark. Den består av 5 kardeler, 2 i koppar och tre i stål, därav styrkan.
Till qrp och annan portabel verksamhet kan en mjukare kabel på 0,75kvmm vara ett bra val. Den hittar jag hos Biltema i bil-el avdelningen där den ligger slaktad i 10 meters slingor. Även tunnare kabel kan användas, t.ex storleken SWG 24 från Electrokit. Den ligger på 100m rulle och är nog billigaste alternativet.

Som isolatorer finns det många alternativ. En gammal uttjänt skärbräda i plast, en slö gammal is skrapa eller som jag gör gå till glasmästaren och tigg några spillbitar av lexanplast. Alla de här är lätta att forma till både ändisolatorer och mittpunkt.

från mittpunkten ansluter man en nedledning, t.ex. en koaxialkabel av typen RG213 eller den tunnare RG58. För lättviktsjägaren som inte behöver så lång kabel kan en så tunn kabel som RG174 vara tjänlig. Samtliga är på 50 Ω impedans, vilket även dipolen har vid resonans.
Annan nedledning är stegen eller bandkabeln på 300 respektive 450 Ω

Hisslinor eller fästlinor.

Som hisslina till dipoler använder jag vanligen flagglina, den är stark och vädertålig men kan sträcka ut sig lite med tiden så du får spänna upp antennen efter en tid. Du bör även vart eller vartannat år kolla efter nötning och byta linan även om eventuell nötning är liten.

Portabelt

En portabelantenn bör ju vara enkel att sätta upp och lätt att bära samtidigt som den ska tåla hanteringen i fält. Jag kör mycket portabelt och har funnit att de enklaste antennerna även är de bästa. En linked dipole, en dipole med kopplings stycken vid de olika frekvenserna, så man kan ha många dipoler i en. Ändmatade antenner i olika former där det bara behövs en fästpunkt och kanske en lyftpunkt.

Random wire antenner.
Du kan hitta utförliga beskrivningar på dessa med lämpliga trådlängder här.